Kyligt mottagande

Gissa om jag möttes av ett kyligt mottagande när jag steg upp imorse. Det var absolut kalla handen! Fröken solstråle är borta, istället är det hennes manlige reskamrat som tagit över besöket hos oss. Han sveper fram med allt annat än milda steg. Kanske är han på dåligt humör. Verkar som om de bråkat under natten med följd att fröken solstråle lämnat oss. Hoppas innerligt att han tar sitt förnuft tillfånga och ber om ursäkt för hennes visiter har sannerligen inte varit många eller långa.

Förutom detta så har det varit segare än segt vad gäller bloggandet. En vilsen själ som vandrat i en öken hetare än het, där endast kaktusar och en och annan öken ödla hållit mig sällskap med sin lustiga dans för att inte bränna sina tassar i den heta värmen. Hettan som dallrar i luften och torkar ut halsen, värmen stiger åt huvudet och det enda man kan se är inbillade vattenhål med grönt gräs och träd som ger svalka, fötterna snubblar och stegen kommer saktare och saktare.

Finns det något slut på denna ändlösa, tröstlösa vandring?

Ovanför cirkulerar en svart skugga med breda vingar, väntandes på att få sätta sina klor i hopplösheten. Just när den sänker sig ned upptäckes något oväntat..något mörkt skymtar mellan ångan i luften
Misstron över att även detta är en inbillning kommer på skam av det mänskliga hoppet - kanske, kanske ändå..

Stegen får helt plötsligt ny kraft och torrheten i halsen känns inte längre. Stegen ökar för att till slut bli till ett springande, ett springande vars slut äntligen nås av grönt gräs, aldrig har väl gräs känts så ljuvligt! Ansiktet borrar sig ned i stråna, blicken söker sig runt omgivningen. Det finns träd och en bit bort står det en man i vita t-shirt och ljusbruna kakhi shorts. Blicken är vänlig, ansiktet röjer ingenting vilka tankar som måste vandra genom huvudet, istället närmar han sig.

- Får jag bjuda på lite vatten?


/ Ha en bra dag alla!